I tidningen Chef den 26 april 2010 och i Metro den 28 april 2010, har det publicerats artiklar om att män arbetar sämre och fattar sämre beslut efter möten med kvinnor. Mitt intellektuella jag kan tycka att "Herregud, hur svårt kan det vara att bestämma sig för att tänka bort reptilbeteendet?" och i samma veva tycka att det av just den anledningen borde vara betydligt fler kvinnor i ledningar och styrelser, för att vi "kan hålla huvudet kallt" oavsett hur vi bemöts.
Det som faktiskt bidrar till att jag har en något mer nyanserad bild, är att en kollega till mig berättat hur han i ett sammanhang haft mycket svårt att fokusera på sina uppgifter i egenskap av handledare p g a en kvinna. En sån där kvinna som "har allt"; vacker, smart, ödmjuk, cool… Jag skulle kunna fortsätta hur länge som helst. Han fick verkligen koncentrera sig på uppgiften och fokusera för att kunna leverera det som förväntades av honom. Eftersom han är en person jag känner stor tillit till, stor respekt för och på många sätt beundrar, så blir bilden som Chef och Metro ger mig betydligt mer nyanserad. Dessutom berättade min kollega att han vid det här tillfället arbetade med en äldre och mer ärrad kollega än han själv ansåg sig vara, och den kollegan hade efter avslutat uppdrag erkänt att han haft samma utmaning och känt precis likadant.
Det sitter verkligen i någon form av reptilbeteende/-reaktion. I min värld torde detta dock skapa stora möjligheter för kvinnor. Headhunterns införsäljning:
"Vill du vara säker på att din nästa CEO, CFO, CIO, CBS, VDN, BMW… ska hålla huvudet kallt när det blåser - välj den kvinnliga kandidaten." ;-)
Jag kan tycka att det är lite roligt att det finns saker vi inte kan kontrollera fullt ut - vi är ju i viss mån kontroll-freaks.
Ha' en riktigt bra Valborg - och tillåt er ibland att bli lite "dummare"!
/Karin