Ibland blir det inte riktigt som man tänkt sig… Det blir bättre!

 
Jag är tillbaka. I Vargkask. Det känns såå kul – och rätt. Dessutom tillsammans med Evoloshen – mitt nya sammanhang, med så coola kollegor. Vi jobbar med engagemang och arbetsglädje. De sakerna kommer att vara de stora utmaningarna för organisationer framöver är kultur, engagemang och arbetsglädje. Och syfte. Organisationens större syfte, som medarbetarna ”köper in” på. Just den historien är värd en egen (eller egentligen hur många som helst) bloggpost, så den får jag återkomma till.

Den här hösten känns riktigt spännande och rolig, och jag vill inget hellre än att träna och utveckla nya ledare och ambassadörer i engagemang och arbetsglädje, och i Conversational Intelligence – bra grund att jobba utifrån. Med förtroendet som fundament. Att engagemang dessutom är något som våra hjärnor behöver gör ju att vi bidrar till hållbarare människor och ett hållbarare samhälle. Alltså en ynnest och jag är så tacksam för att jag får möjlighet att jobba med detta. Det är en känsla av att ha hittat hem.

Har många grejer jag behöver uppdatera, inte minst min hemsida, men en sak i taget…!

Blir du lite nyfiken? Boka en möjlighetslunch med mig? Maila!

 

 

 

 

 

 

 

 

Påsk

150408_påskDetta är verkligen en helg i kontemplationens tecken. Jag har umgåtts med vänner, släkt och några dagar i enbart närmaste familjens sällskap. God mat, god dryck, träning och mycket tid till eftertanke. Skönt.

Just nu befinner jag mig i ett gynnsamt sammanhang. Jag har flera bra, och några alldeles nya samarbetspartners. Mitt nätverk har det senaste året berikats med riktigt bra personer – både på ett privat/personligt plan och professionellt plan. En viktig byggsten i form av #Ledarkanalen håller också på att ta form tillsammans med min kollega, Ninni Udén, där vi samtalar med spännande personer utifrån deras perspektiv på ledarskap. Det är lustfyllt, roligt och engagerande!

Mina kollegor på Vision Takeoff och jag har äntligen kommit igång med våra samarbeten. Deras professionalitet, humor och mod sporrar mig. Våra gemensamma områden kring kultur och feedback är så roliga att djupdyka i när det får nytt liv och nya injektioner och bidrar till nya perspektiv. Ytterligare spännande samarbeten som handlar om förändringsledning passar mig som hand i handske och jag inser vilken ynnest det är att få samarbeta med “fullblodsproffs” inom vars och ens respektive specialområde.

Tacksam!

Ha’ en fin vårvecka!

/Karin

Likheterna mellan föräldraskap och ledarskap

Det här är en riktigt intressant intervju med Simon Sinek som jag varmt rekommenderar dig att titta på.
Han beskriver företaget som den nya ”stammen”. Stammen och familjen är ”grupperingar” som har funnits betydligt mycket längre än företag eller andra organisationer. Den nya familjen är gruppen/avdelningen i företaget. Föräldrarna är ledarna. Ja, det finns väldigt många paralleller mellan ledarskap och föräldraskap. En god ledare bryr sig om sina medarbetare, hen betraktar dem nästan som sina barn. Vill dem väl, vill hjälpa dem att utvecklas. Pausar sina egna behov, för att tillgodose sina barns behov. Jag skrev för ett antal år sen en blogg om att om man jobbar som chef (eller med HR) måste man GILLA sina medarbetare, kanske t o m älska dem… Jag tror att det är helt nödvändigt. Simon tycks hålla med.

Mycket av det som gjorts sen slutet i 80-talet i många organisationer, är fullständigt förkastligt för människor. Stora omorganisationer och neddragningar har använts för att företagen ska kunna tjäna ännu mer pengar, och det som belönats är alltså snarare det ”anorektiska” än att faktiskt skaffa fler kunder, eller att gemensamt klara ”sämre tider”. Människor har blivit helt utbytbara, som ”köp-slit-och-släng”-prylar. Att vi dessutom fullständigt kör slut på människor, så att de ”springer in i kaklet” gör ju också våra familjer än mer dysfunktionella. Om vi fortsätter på den inslagna vägen, blir organisationerna till slut så underbemannade att ingen kan göra det jobb som faktiskt bidrar till det kunderna vill köpa. Det är ju verkligen helt bakvänt!

Jag gillar exemplet som Simon drar och som verkligen visar hur absurt det är i många organisationer. Nedan gör jag en helt egen tolkning av den historia han berättar:
”Familjen har haft det lite tufft det senaste året, och eftersom vi vill behålla vår Mercedes, så har vi beslutat att vi måste göra oss av med ett av barnen. Vi har bestämt att det är du, Petter, som ska lämna oss, eftersom du är minst effektiv i familjen och presterar ganska dåligt.” Hur sannolikt är det att det är så vi vill bete oss? Vad är det som gör att det beteendet är ”ok” i organisationer?

Och för att citera en gammal pjäs:
”There is something rotten in the state of Denmark.”

Tack, Vision Takeoff, för att ni tipsat om klippet. Det är lysande!
/Karin

Det behövs rebeller

150224_rebellI samband med en workshop med en relativt ny kund till mig, berättar de varför de blivit så framgångsrika. Den här ledningsgruppen är nordisk i ett globalt företag. Företaget, globalt sett, arbetar mycket (förmodligen delvis omedvetet) på att i sin organisationsutveckling skapa konkurrens. Internt. Den nordiska divisionen har aktivt valt att gå emot detta, och istället samarbeta helt över landsgränserna. Skapa transparens, hitta sätt att hjälpa varandra, för att de ser att detta gynnar KUNDERNA, för att det gynnar MEDARBETARNA och för att det är MYCKET ROLIGARE att tillsammans skapa något större än vad de enskilt kan göra. En sund subkultur, i mitt tycke.

Det som gör mig glad och genuint varm i hjärtat, är att detta bygger på deras personliga övertygelser. Att de gör det, för att de är övertygade om att det i slutänden kommer att gynna kunderna.

Norden får sköta sig själv
Självklart har inte resultaten låtit vänta på sig. Den globala ledningen har dessutom valt att “låta Norden sköta sig själv” sen några år tillbaka. “Dumt att inkräkta på sådant som fungerar.” Eller hur?!? Kanske t o m att de istället borde låta detta vara något som inspirerar resterande del av organisationen istället? Låta det som kännetecknar kulturen i den nordiska delen av bolaget genomsyra övriga bolaget? Mina kollegor i Vision Takeoff har skrivit en mycket intressant bloggpost om subkulturer (på engelska), som jag vill hänvisa till här.

Rebeller som går emot “knepiga” kulturer behövs ibland, och det kräver förstås mod, men också en äkta tanke om att tillsammans verkligen skapa det bästa möjliga för sina kunder och medarbetare. Alltför ofta hör jag talas om “navelskådning” i organisationer, och intern konkurrens. Jag tror att det är bland det mest förödande som finns, och i de sammanhangen är ju rebellerna en gåva…!

Se till att du har den kultur som är mest givande för både dina kunder och dina medarbetare. Det brukar generera bra resultat…! “Culture eats Strategy for breakfast.”

Våren knackar på dörren, tillsammans med ljuset!

/Karin