perspektiv_1Jag vill påminna dig, du måste inte ta emot den, om du inte vill. Du har ett val. Du kanske inte håller med om feedbacken. Helt ok. Det i sin tur kan förstås få konsekvenser. Som givare (och mottagare) ska man alltid sträva efter dialog när det gäller feedback, så att som mottagare få ge sitt perspektiv är många gånger en förutsättning för att man ska vara beredd på att ta feedbacken alls. Bortsett från det, har du som sagt ett val.

Att VÄLJA att ta emot feedback, åtminstone lyssna in den, är att välja att se sig själv i andra perspektiv än de man själv har. Att inse att vi kan bli betraktade i olika ljus, och att vårt agerande ibland får konsekvenser som vi möjligen inte förutsåg när vi ”agerade” är en förutsättning för att kontinuerligt förbättra sin samarbetsförmåga och att utvecklas som människa. Att lyssna in feedback behöver inte per definition betyda att du ”måste” förändra dig, men det betyder att du är villig att konstatera att du påverkar andra med ditt sätt att vara och bete dig. Det i sig ger dig möjligheter att utvecklas, och förändras där så är nödvändigt.

Jag vill inte!
Jag möter ibland en total ovilja att ta emot feedback; ”jag behöver minsann inte ta emot någon feedback”. Nej, eller hur?! Det finns ingen som tvingar dig – du bestämmer själv hur du vill förhålla dig. Du bestämmer själv om du vill välja att se att det i feedbacken finns potential till utveckling – oavsett vem feedbacken kommer ifrån och i vilket sammanhang. Att rakt av tacka nej till feedback är möjligen att tillse att du i framtiden inte kommer att få någon feedback alls, trots att du i vissa situationer så väl kommer att behöva den.

Träna på att ta till dig den, att inte göra det är att göra dig själv en björntjänst!
/Karin

Share This