bla-bla-bla-507071-mJag stöter ibland på chefer som agerar, för att de har gått en kurs i ledarskap – eller feedback – som om de är fullärda i området.

Kanske är det så att chefen/ledaren verkligen är det, men det gäller att också – in action –  visa sitt engagemang i att sprida detta vidare i organisationen, att kontinuerligt vara förebild, att komma ihåg att man genom sitt sätt att agera skickar väldigt många både explicita och subtila budskap. Det betyder att kort sagt att man behöver fortsätta ”träna” tillsammans med alla andra – både för att visa på ständig förbättring, men också för att kunna agera förebild och sprida det goda.

Känns som om jag ”state the obvious”
När man säger en sak och pratar om vikten av att agera på ett visst sätt, och sen – i nästa ögonblick – inte helt lever efter det, så saboterar man inte bara för sig själv, utan för hela den organisationen man verkar i. Ens beteende blir kontraproduktivt och motarbetar ambitionerna. I nästa sekund undrar vissa av dessa chefer varför inte medarbetarna gör som de säger…

Jag ser det som min mission att försöka uppmärksamma dessa chefer på detta. Alltför ofta står deras rädsla i vägen och ibland finns vare sig insikten eller viljan till en verklig och genuin förändring. Varför i hela friden ska då medarbetarna ”lägga två strån i kors”? Kom ihåg, chef, du är konstant i blickfånget. Vilken ärlig bild vill du förmedla av dig själv? Förr eller senare blir du genomskådad om du inte ”walk the talk”. Det handlar om att våga visa – medvetet – sina ev fel och brister, för det är ingen som förväntar sig att du ska vara fullärd. Om du däremot säger att du är det, och sen inte agerar fullärd, kommer du både att förlora trovärdighet och förtroende.

En fredagsreflektion så här i slutet på januari!
/Karin

Share This