Ett begrepp jag mötte häromdagen i samtal med fina Elina Wetterud Nordell. Vad betyder det egentligen?

 

Vi delar upp det. Passion. Passion känner vi för det vi tycker om eller älskar. Det som för oss känns naturligt, enkelt och roligt. Vi är förmodligen ganska bra på det vi känner en passion för.

 

Frustration. Vad är det? Frustration känner vi inför något vi ser skulle kunna fungera mycket bättre, eller där vi av någon anledning inte riktigt vet hur vi ska göra för att gå vidare. Vi ser ATT vi behöver göra något annorlunda, men kanske inte riktigt HUR vi ska göra för att nå fram.

 

Så vad är då att vara passionerat frustrerad? Första bilden jag får är den av en extremt duktig specialist som har enorma kunskaper kring ett ämne eller område, men som genom sin sämre förmåga att kommunicera inte lyckas föra vidare sina kunskaper så att det kommer en organisation eller kollegor tillgodo. Mötet sker aldrig mellan givare och mottagare av budskapet. Den andra bilden jag får är den som handlar om en medarbetare med ett stort engagemang kring ett område där den kanske otrygga och osäkra chefen inte har tillräcklig kompetens för att våga släppa in medarbetaren.

 

Så, vad kan man då göra i dessa fall, eftersom den passionerade frustrationen både vittnar om god kunskap, förmåga, energi och engagemang? Jag ser att det handlar om en kommunikation där både givare och mottagare (expert/medarbetare eller medarbetare/chef) är trygga med sina styrkor och sina tillkortakommanden, där man genom den medvetenheten kan låta andra komplettera sig själv och också låta verksamheten dra nytta av allas bidrag. Tänk att kunna kanalisera energin på rätt sätt!

Det handlar om att
1) inse att vi inte kan kunna allt,
2) att det med stor sannolikhet finns personer i vår absoluta närhet som kan andra saker än de vi kan själva, och
3) att vi genom att – om så bara för en kort sekund – lämnar våra egna förutfattade meningar och lever oss in i hur vår kollega/chef/medarbetare ser på saken, så kan vi hitta nya vägar som kanske är helt annorlunda än de vi från början sett.
Läskigt? Absolut. Spännande? Absolut! Givande? ABSOLUT!

 

När var du passionerat frustrerad senast? Det kanske kan ge dig en glimt av något du är duktig på och har läggning för… Vad handlade det om? Vem/vilka var inblandade? I vilket sammanhang skedde det? Vad vill du göra av det? Vad är första steget? Berätta!

 

Jag ser fram emot att få ta del av din passionerade frustration! Kanske vi kan mötas och skapa något nytt och spännande tillsammans…? 🙂

Med SOL!!
/Karin

Share This